Blott en dag, ett ögonblick i sänder
Blott en dag, ett ögonblick i sänder
Vilken tröst, vad än som kommer pa!
Allt ju vilar i min Faders händer,
Skulle jag, som barn, väl ängslas da?
Han som bär för mig en faders hjärta,
Han ju ger at varje nyfödd dag
Dess beskärda del av fröjd och smärta,
Möda, vila och behag.
Själv han är mig alla dagar nära,
För var särskild tid med särskild nad.
Varje dags bekymmer vill han bära,
Han som heter bade Kraft och Rad.
Morgondagens omsorg far jag spara,
Om än oviss syns min vandrings stig.
"Som din dag, sa skall din kraft ock vara",
Detta löfte gav han mig.
Hjälp mig da att vila tryggt och stilla
Blott vid dina löften, Herre kär,
Ej min tro och ej den tröst förspilla
Som i ordet mig förvarad är.
Hjälp mig, Herre, att vad helst mig händer,
Taga ur din trogna fadershand
Blott en dag, ett ögonblick i sänder,
Tills jag natt det goda land.